Till innehåll

Ne Bis Idem

Johan Kock 10.1.2014

Vad betyder detta?

Inom EU är lagstiftning om Ne Bis Idem numera obligatorisk.

Ne Bis Idem betyder ungefär att ingen skall straffas två gånger för samma brott.

Vem är ingen?

I USA har mördare och andra grova brottslingar förblivit obestraffade efter det att de först en gång har blivit frikända för samma brott.

Denna bit av lagen gäller åtminstone i Finland endast privatpersoner och personbolag som anses vara sammanslutningar av personer.

Om ett samfund eller motsvarande, har gjort en förseelse kan det fritt bestraffas hur många gånger som helst både med skatteförhöjningar och senare med andra sanktioner. En person i ett företag kan inte via Ne Bis Idem klara sig från ett personligt straff genom att hänvisa till att företaget redan har straffats.

Vad är samma brott?

På det hela taget kan man säga att ett brott också kan bestå av en sammanhängande serie av brottsliga handlingar.

Principen Ne Bis Idem kan tillämpas om först en skatteförhöjning och senare en ny straffpåföljd fastställs för någon för samma gärning eller försummelse.

I Sverige anses felaktig bokföring för att undgå skatt + bristfällig självdeklaration vara ett enda brott sålunda, att skattebrottet är det huvudsakliga brottet och bokföringsbrottet är ett med skattebrottet sammanhängande brott. Om någon har erhållit en skatteförhöjning för ett skattebrott i Sverige kan han inte senaare anklagas för med skattebrottet sammanhängande bokföringsbrott.

Eftersom normerna för Ne Bis Idem är olika i olika länder uppstår lätt problem i internationella situationer.

Eftersom principen om Ne Bis Idem alltså tillämpas på olika sätt i olika länder är den långt ifrån ett säkert skydd för brottslingar. I Finland verkar det som om man bland annat i beskattningen skulle göra sitt yttersta för att finna kryphål i denna nya lagstiftning.

Ne Bis Idem i beskattningen

Av särskilt intresse för bokförare är regelns tillämpning i beskattningen.

I beskattningen anses numera en skatteförhöjning vara detsamma som ett straff Den som har fått en skattförhöjning kan i princip inte senare bli bestraffat för ett brott.

Ett exempel:

Skattebyrån tömde skatteförvaltningens brevlåda inklusive mina pappersanmälningar, (på grund av, städerskans sjukdom?), ett par dagar efter det anmälningarna hade satts i brevlådan den sjunde. Den dagen lådan tömdes stämplades innehållet som ankommet, vilket kostade oss 5 euro per kund och gång. Då blev alltså våra kunder bestraffade med skatteförhöjning för städerskans försummelse. Visserligen jag själv också medbrottsling.

Jag fick sedan rådet att ge deklarationerna direkt till en funktionär för att medelst fysisk stämpling av handlingarna undvika vidare bestraffning. Det att handlingarna var placerade i brevlådan i skattebyråns utrymmen var irrelevant, det avgörande var vilken dag handlingarna fick sin ankomststämpel. Nästa gång köade jag pliktskyldigast 35 minuter och både jag och mina kunder undgick sålunda nya bestraffningar.

Befriar då dessa fem euros förseningsavgifter mig och mina kunder för att anklagas för framtida fel i dessa skatteanmälningar?

I Finland har skatteförvaltningen rätt att i vissa fall ta tillbaka en skatteförhöjning för att sedan få den skyldige bestraffad för värre brott.

Enligt högsta domstolens beslut 2010:45 och 2010:46 har en skatteförhöjning blivit slutlig då man inte längre kan söka ändring i den genom ordinarie rättsmedel. I sitt beslut 2010:82 tog högsta domstolen även ställning till betydelsen av grundbesvär enligt lagen om verkställighet av skatter och avgifter.

Man skiljer likaså mellan domstolarna. Skatteförhöjningarna behandlas i allmänhet av Högsta förvaltningsdomstolen medan skattebrott (dessutom) kan behandlas av Högsta domstolen. Om det är fråga om både förvaltningssanktioner och kriminalitet kan samma fråga samtidigt behandlas som förvaltning och brott.

Om en skatteförhöjning är påförd men inte fått laga kraft kan domstolen smälla på den skyldige både skatteförhöjning t.ex. fängelse. Om skatteförhöjningen ännu inte har blivit slutlig får alltså beskattaren i Finland fritt fram för att kalla på polisen och åklagaren. I Sverige anses en påförd men inte slutgiltig skatteförhöjning räcka för att Ne Bis Idem skall kunna tillämpas.

När är skatteförhöjning slutlig?

Enligt högsta domstolens beslut 2010:45 och 2010:46 har en skatteförhöjning blivit slutlig då man inte längre kan söka ändring i den genom ordinarie rättsmedel.

Tidigare var skatteförhöjningar obligatoriska. Nu får beskattaren i hopp om att vidare brott skall komma fram, tillsvidare låta bli att påföra skatteförhöjningar.

Nu är huvudregeln den att om en privatperson blir påförd en skatteförhöjning inte sedan kan anklagas för skattebrott.

För att de som blir påförda skatteförhöjningar inte skall slippa alltför lätt undan finns ett kryphål.

Om man i beskattningen blivit fälld för skatteförseelse och det sedan kommar fram väsentliga nya bevis behöver Ne Bis Idem kanske inte tillämpas.

Om man efter att skatteförhöjningen har skett hittar ny väsentlig information, som visar att den skattskyldige sannolikt är en brottsling kan beskattaren i Finland helt smart avlyfta skatteförhöjningen och sen förpassa den skyldige till en brottsundersökning.

Slutsatser

Om någon som mer eller mindre ofrivilligt gjort sig skyldig till en förseelse i strid med skattelagstiftningen råkar ut för följande:

  • Åker fast och får skatteförhöjning.
  • Betalar sin skatteförhöjning.
  • Får ett meddelande om att han skall till domstol för samma förseelse.
  • Han svarar glatt "Jag är redan straffad, hoppa i sjön"
  • Skatteförhöjningen returneras.
  • Skatteförvaltningen meddelar att: "Nu är du inte mera straffad!"
  • Och så skickas denne någon till domstolen.
På något sätt känns denna procedur ännu mera opålitlig än det gamla systemet.

Men visst är det önskvärt och bra att en fysisk person eller ett personbolag endast undantagsvis kan anklagas för samma brott två gånger. Visst kan det löna sig att försöka åberopa principen för den som råkar fast. Men lagen är i vårt land så pass obestämd att man inte kan lita på någonting.

Brasklapp. Dessa snuttar är inte tänkta att behandla det valda ämnet fullständigt. Exaktare uppgifter kan sökas bl.a. hos vero.fi, finnlex.fi, www.edilex.fi/kila, internet och facklitteratur överhuvudtaget.

Till innehåll