skattebjörn
Privata löner

Löneutbetalning för företag är en rätt så komplicerad procedur. Men inte heller för privatpersoner är de lagenliga procedurerna för löneutbetalning särskilt enkla.

Till exempel bokföringsbyråer råkar alltemellanåt att ge råd även om privata löneutbetalningar. Detta är en orsak till varför jag här har tagit upp denna problematik.

Det första problemet är att avgöra vad som är lön och vad som inte är det. Kort sagt är enligt lagen bland annat följande tjänster lön:
  • Tjänster mot betalning. (Om tjänsten även omfattar material ingår inte detta i tjänsten.)
  • Debiterat överpris för materialet i en tjänst där materialet ingår.
  • Utbyte av tjänster, till exempel snöskottning mot uppgörande av skattedeklaration.
  • Tjänster som "betalas" med en frivillig "gåva"
  • Det kan till och med i vissa fall anses att kvalificerat yrkesarbete som ges utan ersättning eller som gåva är lönearbete för vilket "löntagaren" blir beskattad och anses ha givit arbetsresultatet som gåva år mottagaren.
  • Lön anses likaså vara "gratis" mat eller bostad och motsvarande givet i samband med arbetsprestationen. Detta gäller dock inte närstående, såsom mat och bostad åt arbetslösa barn eller närståendevårdare. (Se följande punkt.)

Vad är lönearbete i privatlivet?
Vissa tjänster anses dock inte vara lönearbete. 
  • Skötsel av nära anhöriga utan ersättning eller mot uppehälle är inte lönearbete om lön inte utbetalas.
  • Arbete av make eller maka i en enskild firma är inte lönearbete.
  • Arbete av egna barn under 14 år är inte lönearbete.
  • Arbete i samband med utbildning är i regel inte lönearbete.
  • Okvalificerat talkoarbete utan annan ersättning än mat och dryck anses inte vara lönearbete. Gränsdragningen mot lönearbete kan vara svår i detta fall. Allt mer förskjuts gränsen i den riktningen att kvalificerat talkoarbete anses vara lönearbete.
  • Försäljning av upphovsmannarätt förutsätter i regel förskottsinnehållning men inte socialavgifter. 
  • Om man skriver ritar eller fotograferar på uppdrag anses det lätt vara lönearbete.

Om det finns ett allmängiltigt kollektivavtal för det arbete som löntagaren skall utföra skall den som betalar ut lönen bestämma lönebeloppet enligt detta. Om man ber grannen köra hem sin bil mot betalning gäller i princip, även om sällan i praktiken, transportarbetarnas kollektivavtal. Om man vill betala grannen för att se till ens sjuka mor finns det säkert också ett kollektivavtal som bestämmer vad man borde betala för detta.

Avdrag som plockas bort från lönen
Förskottsinnehållning enligt arbetstagarens skattekort eller alternativt 60 %.

  • Om totallönen under året är högst 1500 euro behöver man inte göra förskottsinnehållning eller betala socialskyddsavgift. Även i detta fall skall man dock avge periodskattedeklaration.
  • Sjukförsäkring (ingår i förskottsinnehållningen).
  • Arbetstagarens andel av pensionsförsäkringspremie.
    • Arbetstagaren är 18-52 år 4,50 %
    • Arbetstagaren är 53-67 år 5,70 %
    • Arbetstagaren är under 18 år eller över 67 år inget avdrag.
  • Arbetstagarens andel av arbetslöshetsförsäkringen. (0,4 %)
  • I vissa fall arbetstagarens avgift till fackförening.
  • Vad som skall betalas till utmätningsmannen

Tillägg till lönen
  • Dagspengar eller traktamenten enligt beskattarens årligen förändrade instruktioner.
  • Resekostnader enligt kvitton.
  • Kilometerersättningar enligt beskattarens instruktioner.
  • Eventuella inköp av material för arbetet, till högst marknadspris eller enligt kvitto.
Dessa betalningar är i pricip skattefria för arbetstagaren.


Vad allt som skall betalas av arbetsgivaren utöver lönen
  • Förskottsinnehållningen om totala lönerna under året är över 1.500 euro, som dock är avdragen från arbetstagarens lön. Man får nog göra förskottsinnehållning också på mindre löner.
  • Socialskyddsavgiften (2,23 %) om totala lönerna under året är över 1.500 euro.
  • Pensionsförsäkring 22,4 %. Innehåller arbetstagarens andel.
  • Arbetstagarens olycksfallsförsäkring. (Om antalet arbetsdagar är mera än 12).
  • Arbetstagarens arbetslöshetsförsäkring. (Om lönerna per år överskrider 10.533 euro).
  • Arbetstagarens grupplivförsäkring. (Huvudregeln)

Anteckningar

Noggranna anteckningar om löneutbetalningarna skall föras och verifikaten sparas i minst 6 år om man betalar ut löner.


Verifikat till arbetstagaren.
  • Arbetsgivarens namn, personbeteckning, adress och telefonnummer. (Minimum. Om man måste skaffa sig telefon för att ha rätt att vara arbetsgivare är oklart, men telefonnummer förutsätts i beskattarens instruktioner.)
  • Arbetstagarens namn, personbeteckning och adress. Tyvärr står adressen numera inte på skattekortet. Om arbetstagaren bor i en soptunna kan man kanske som adress använda Poste Restante.
  • Lönens belopp. Eventuell förskottsinnehållning.
  • Tidpunkten för löneutbetalningen.
  • Av arbetsgivaren innehållen andel av pensionsförsäkringspremie och arbetslöshetsförsäkringspremie.
  • Uppenbarligen likaså det belopp som har skickats till fackföreningen.
  • Vad som har skickats till utmätningsmannen.
  • Beloppet för utbetalda dagspengar (traktamenten) och km-ersättningar.
Verifikatet kan alternativt ges åt arbetstagaren vid slutet av arbetsförhållandet eller senast i januari följande år.


Vad som skall betalas och anmälas och när.
  • Förskottssinnehållning och socialskyddsavgift betalas senast den 12 följande månad.
  • För att betalningen skall kunna behandlas måste lönebetalaren skaffa sig en personlig referensnummer. Kan fås från Vero.fi eller Palkka.fi eller telefon 020 697 057.
  • Periodskattedeklaration.
    • Pappersdeklarationen skall vara framme hos beskattaren senast den 7 följande månad. (Alternativ ändring i lagen senast inom 4 arbetsdagar följande månad).
    • Elektronisk periodskattedeklaration skall vara dokumenterat avsänd senast den 12 följande månad. Kan skickas automatiskt genom Palkka.fi. Alternativt skall arbetsgivaren skaffa sig en Katso identitet vilket kan vara besvärligt för dem som inte känner till Internet väl.
  • Årsdeklaration till beskattaren för löneutbetalning lämnas in senast i januari följande år antingen elektroniskt eller på pappersblankett.
  • Anmälan om pensionsförsäkring för tillfälligt arbetsförhållande görs följande månad och avgiften betalas senast den 20 följande månad.
  • Om man har en permanent pensionsförsäkring klarar man sig med anmälan en gång i året och betalning enligt överenskommelse.
  • Olycksfallsförsäkring med arbetslöshetsförsäkring mm. betalas i allmänhet i början av året och anmälan sker helst i januari följande år.

Det finns dock små små lättnader.
  • I många fall berättigar utbetalda löner till hushållsavdrag.
  • Förskottsinnehållning görs inte och socialskyddsavgift betalas inte om totallönerna per år är högst 1500 euro. (Hur man skall veta detta i början av året vet jag inte. Kristallkula?)
  • Olycksfallsförsäkringspremie behöver inte betalas om antalet arbetsdagar per år är högst 12.
  • Pensionsförsäkringspremie betalas inte till arbetstagare under 18 är och över 67 år. Om lönen är mindre än 51,57 euro per månad behöver man inte betala pensionsförsäkring.
  • Enligt min mening borde alla dessa undantag, frånsett pensionsförsäkringen göras lika stora oberoende av om det är fråga om pensionsförsäkring, socialförsäkring eller förskottsinnehållning..

Kommentar Johan Kock

Det bästa är naturligtvis att köpa sina tjänster av ett företag. Även i detta fall måste köparen se till att säljaren just vid inköpsdagen är registrerad i Förskottsuppbördsregistret, ett ord som kan låta inte så litet skrämmande för en vanlig MedelSvensson. Om säljaren icke är registrerad kan det gå illa också för köparen. Det kan bli förseningsavgifter, retroaktiva socialavgifter mm.

När man läser allt detta (det finns säkert ännu mycket mera bestämmelser än vad jag har snavat på) är det kanske inte så alldeles underligt att den specifikt småskaliga gråa ekonomin florerar. Naturligtvis skall alla även när det gäller löneutbetalning lyda lagen.

Om man verkligen vill minska på den gråa ekonomin, då borde man radikalt förenkla byråkratin då det gäller privata personers löneutbetalningar.

Den byråkratiska djungel som ovan är beskriven kan knappast sägas vara uppmuntrande för den som skall välja mellan lön och "Betalning utan kvitto".

Inte ens den av myndigheterna rekommenderade Palkka.fi tjänsten torde vara alltför enkel att använda. Användningen förutsätter dessutom en modern dator, helst bredband och framför allt förmåga att hantera datorer och Internet. Ganska mycket begärt av till exempel synskadade, utvecklingsstörda och genomsnittspensionärer. Dessa har dock oftare än många andra behov av avlönade stödpersoner.


Tillbaka till artikellistan