T-konto

Färska tankar om bokföring och revision

Av Johan Kock 17.11.2009

Tillbaka till artikellistan


Är fortsatt verksamhet möjlig?

Bestämmelserna om bokslut i bokföringslagen är baserade på antagandet att företaget är kapabelt att fortsätta sin verksamhet.

Men klarar sig företaget verkligen under hela nästa bokföringsår? Detta är en fråga som revisorerna år 2010 måste ta ställning till.

Naturligtvis är samma fråga ännu viktigare för företaget själv. Om ett företag har råkat i blåsten är det allt skäl att genast göra en uträkning eller kalkyl som antingen visar, att företaget borde klara sig ett år till eller i värsta fall att det kanske inte kan klara av detta. Ser det illa ut måste man överväga avslutning, sanering eller frivillig konkurs.

Även ökning av det egna eller främmande kapitalet kan vara ett alternativ. Ansvaret för kalkylen ligger hos företagsledningen. Bokföraren och revisorn skall se till att ledningen åtminstone är medveten om detta. I praktiken är det allt skäl att använda sakkunskap vid uppgörandet av kalkylen. Företagare är som känt ofta överdrivet optimistiska. Allmänt sett en fin sak men...

Bokslutet måste göras annorlunda om bolaget inte nödvändigtvis ser ut att kunna fortsätta med sin verksamhet. Värderingarna i bokslutet skall då göras på basen av att bolaget snart på sätt eller annat kommer att avsluta sin verksamhet. Ett slags slaktbokslut alltså. Samma borde även gälla företag som man har beslutat att avsluta. Kommentar om detta i noterna till bokslutet är i sådana fall obligatoriska.

Vem får kalla sig revisor?

Statens revisorsnämnd (VALA) har bestämt att benämningen revisor endast får användas av auktoriserade revisorer. Vad så kallade lekmannarevisorer borde kallas är oklart. Visst är lekmannarevisor ett fult ord. Själv har jag i några sammanhang utsetts till revisor fast jag inte har auktorisering för detta. Få se om detta nu leder till vatten och bröd. Men det problemet löser kanske sig själv med tiden.

Bokföringsnämnden 2009/1822. Beträffande konfidentiellt material

Man får (naturligtvis) inte radera eller klippa bort uppgifter från verifikat ens om de innehåller konfidentiellt material som borde hållas hemligt. (T.ex.. patientuppgifter). I stället borde dessa uppgifter förvaras separat lika lång tid som verifikaten. På verfikatet ges endast hänvisning till förvaringsplatsen. Om man inte gör denna operation måste de hemliga uppgifterna förbli utskrivna i klarskrift på verifikatet. Sådant kan i sin tur bryta mot annan lagstiftning.

Bokföringsnämnden 2009/1838. Avskrivning av datorer.

Bokföringsnämnden har konstaterat att standard datorer med en användningstid på 2-3 år kan kostnadsföras omedelbart. Vad som gäller om en företagare skamligen använder sin dator i tio år vet jag inte. Om detta ställningstagande i praktiken påverkar praxis i beskattningen är inte självklart. I beskattningen skiljer man mellan tre års inventarier som kan kostnadsföras direkt och små investeringar som får kostnadsföras om anskaffningsutgiften är högst 850 euro och totalbeloppet per år är högst 2500 euro.

Bokföringsnämnden 2009/1838. Avskrivning och restvärde.

Om avskrivningsbar tillgång har ett väsentligt restvärde efter användningen, skall basen för avskrivningen vara anskaffningsvärdet - restvärdet. I beskattningen är basen för avskrivning däremot hela anskaffningsvärdet.

Kommentar: Även för små bokföringsskyldiga gäller antagligen denna regel när man skaffar stora anläggningstillgångar typ långtradare, grävmaskiner och dylikt. Om avskrivningsplanen förutsätter högsta tillåtna avskrivningar i beskattningen tror jag inte att regeln om restvärde behöver tillämpas.

Bokföringsnämnden 2009/1835. Checkräkning med kredit.

Liksom tidigare skall limiten hos checkräkning med kredit i endast meddelas i noterna till bokslutet. Använd limit på med saldo på skuldsidan anses vara långfristig skuld. Oanvänd limit får inte kallas långfristig skuld i bokslutet. I löpande bokföring och på kontoplansnivå får man naturligtvis fritt göra upp kontoplanen på det mest ändamålsenliga sättet.

Kommentar: Bokföringsnämnden var i 1991/1149 av den åsikten att naturaförmåner inte hör hemma i resultaträkningen men naturligtvis att de absolut måste meddelas i noterna till bokslutet.

Båda dessa regler har blivit hårt kritiserade av en del bokförare. Balans- och resultaträkningen läses av de flesta som överhuvudtaget är intresserade av bokslut. Rätt eller fel är noterna något som mest läses av bokförare, revisorer och andra experter. Om detta är bra eller dåligt beror i praktiken mycket på sammanhanget.

Bokföringsnämnden 2009/1836. Börskurser

Börskursen anses vara den bästa och fullständigaste uppskattningen om ett börsnoterat pappers framtida värde.

Bokföringsnämnden 2009/1827. Osäkra fordringar (och tvistiga skulder).

Osäkra fordringar (och spegelbilden tvistiga skulder) bokförs enligt följande schema.

  • Fordran betalas med stor sannolikhet. (95-100 %) Inte framtida händelse, utan bokas som normal fordran.
  • Fordran betalas sannolikt. (50-95 %) Bokas som fordran om det slutliga beloppet skäligen kan uppskattas. I annat fall meddelar man om fordran i noterna.
  • Betalning av fordran är möjlig men inte sannolik. (5-50 %) Meddelas enbart i noterna.
  • Betalning av fordran är osannolik. (0-5%). Anmäls inte i ens i noterna.
  • Notera i alla dessa fall väsentlighetsprincipen

Spegelbilden som inte är nämnd i 2009/1827 ser analogt ut så här:

  • Skulden måste med stor sannolikhet betalas. (95-100 %) Inte framtida händelse, utan bokas som skuld.
  • Skulden måste sannolikt betalas. (50-95 %) Bokas som skuld om beloppet skäligen kan uppskattas. I annat fall meddelar man om skulden i noterna till bokslutet.
  • Betalning av skulden är möjlig, men inte sannolik. (5-50 %) Skulden meddelas enbart i noterna.
  • Betalning av skulden är osannolik. (0-5%). Anmäls inte i ens i noterna.
  • Notera i alla dessa fall väsentlighetsprincipen

Bokföringsnämnden 2009/1829 Kretsen av närstående.

Som transaktioner med närstående meddelas alla transaktioner som avviker från det normala. Tanken är att bokslutet skall vara jämförbart med "normala" företags bokslut, Till exempel:

    • Försäljning av bolaget till den bokföringsskyldige till överpris.
    • Inköp av den bokföringsskyldige till underpris.
    • Underränta debiteras för närståendes lån av företaget. Aktionärslån är även annars förbjudna.
    • Överränta för lån till företaget.
    • Om en väsentlig del av bolagets fråmmande kapital består av lån av de närstående.
    • Om ägarna eller ledningen tar ut väsentligt mer eller mindre lön än vad som är gängse skall detta meddelas.
    • Väsentliga gratis gåvor till och av företaget.
    • Sommarvillor, representationsbåtar och annan bolagets egendom som är i de närståendes eget bruk.

Närstående. Bestäms i bokföringen enligt IAS-standarerna.

  • Det gäller ett samföretag?
  • Det gäller ett gemensamt företag där företaget är med
  • Det gäller en nyckelperson i företaget eller dess moderbolag.
  • Den närstående har bestämmanderätt eller inflytande i ovannämnt företag.
  • Sådan persons närstående familjemedlem
  • Det är fråga om efter arbetsförhållandets upphörande inträffad transaktion
  • Beskattningen är sedan en annan fråga.
Till kretsen av de närstående hör inte:
  • Finansiär
  • Fackförening
  • Myndighet

Tillbaka till artikellistan